Dokument och FAQ 2017-10-30T23:52:34+00:00

DOKUMENT OCH FAQ

Jag har hört att det finns registrerade förmedlare som inte uppfyller dessa krav, hur kommer det sig? 2017-06-18T22:42:43+00:00

Svaret på den frågan är att den ansökan man skickar in för att registrera sig som förmedlare inte per automatik omfattar en kontroll av sökandes utbildningsintyg. Registreringen är uppbyggd kring eget intygande och rätten för Finansinspektionen att dra tillbaka tillståndet om en förmedlare, vid en granskning, visar sig inte uppfylla kraven.

RODA har vetskap om förmedlare som varit verksamma i närmre 10 år och som sedan vid en granskning visat sig inte uppfylla kraven för att då avregistreras, dvs. de har således varit verksamma och gett kunder rådgivning i nästan ett decennium.

Jag har gjort Insuresecs test, är det bevis för mina kunskaper? 2017-06-18T22:34:14+00:00

Insuresecs test är ursprungligen och huvudsakligen ett test för redan registrerade försäkringsförmedlare, dvs. en extra kvalitetsnivå för de som i grunden har de kunskaper som krävs. Insuresecs test och de krav som ställs i FFFS 2005:11 har i sig ingenting med varandra att göra och Insuresec har tillkommit mycket senare som en funktion för kvalitetssäkring (konsumentskydd).

Till detta kommer att testet är mycket litet jämfört med de test som löpande görs under en 2-årig utbildning (100 frågor jämfört med tusentals) och till det kommer de faktiska studierna som inte är ett krav hos Insuresec.  Även om kraven i FFFS 2005:11 och de i Insuresecs kunskapskrav till rubrik och innehåll är samma/motsvarande så är det viktigt att även komma ihåg att lagens krav och Finansinspektionens utgångspunkt vid en granskning är förmedlarens eller sökandes faktiska kunskaper, dvs. kunskapskravens omfattning i sig är inte ett bevis för en persons kunskaper utan beviset ligger i en genomförd utbildning innehållande test i enlighet med de krav som ställs på validitet.

Finns det några utbildningar som uppfyller kunskapskraven? 2017-06-18T22:07:44+00:00

Ja det finns dels s.k. diplomutbildningar och dels finns det yrkeshögskoleutbildningar, exempelvis via Företagsekonomiska Institutet och YRGO.

Jag har sett utbildningar omfattande några veckor som påstås uppfylla kraven stämmer det? 2017-06-18T22:20:22+00:00

Ja det finns utbildningar som är kortare än 2 år. De yrkeshögskoleutbildningar samt diplomutbildningar som varit gällande och godtagits vid granskningar har i praxis omfattat ungefär 2 år (1-3 beroende på studietakt). Om man tittar på ämnena i kunskapskravens och dess omfattning och djup är det rimligt att dessa motsvarar runt 2 års studier motsvarande universitet/högskola.

En utbildning som är av mindre omfattning kan omfatta samma ämnesrubriker men uppfyller inte kraven på det kunskapsdjup som ställs.

Det är även viktigt att skilja på en regelrätt utbildning (som innehåller påföljande test inom de olika ämnesområdena som även uppfyller kraven på validitet) jämfört med en kurs eller en utbildning som är av förberedande karaktär (se mer under Insuresecs licenstest).

Regelverk | Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2017-03-28T17:17:10+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2007:16 Föreskrifter om värdepappersrörelse

Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

FFFS 2009:1 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel.

LAGEN LADDA NED

PDF

FFFS LADDA NED

PDF

EG 1781|2006| LADDA NED

PDF

EG 2580|2001| LADDA NED

PDF

Mutlagstiftningen 2017-04-01T08:27:37+00:00

LAG OCH RIKTLINJER

Mutlagstifningen

Brottsbalken (SFS 1962:700)

De tidigare reglerna om mutbrott och bestickning upphörde att gälla från och med den 1 juli 2012, då den nya mutlagstiftningen trädde i kraft. Den nya lagen bygger på utredningen SOU 2010:38. Flera förändringar har genomförts. Bland annat kommer de nya reglerna att återfinnas i 10 kap BRB. Nya brottsrubriceringar införs som Tagande av muta respektive Givande av muta, Handel med inflytande och Vårdslös finansiering av mutbrott. Fler personer omfattas också av de nya reglerna samt att åtalsreglerna ändras. Läs de nya reglerna nedan.

ÖPPNA

LAGTEXT

Näringslivskoden 2017-03-28T17:03:50+00:00

RIKTLINJER

IMM | Näringslivskoden

Om Näringslivskoden

Institutet Mot Mutor har sedan sin tillkomst verkat för självreglering som medel att bekämpa korruption i samhället. Näringslivet har på så vis varit pådrivande i kampen mot mutor och övertygat staten om vikten av kraftfull lagstiftning på området.

Koden skapades inom ramen för arbetet med den nya mubrottslagstiftningen och ska ses som ett komplement till lagstiftningen. Koden omfattar alla bokföringsskyldiga företag, inklusive offentligt ägda bolag, och omfattar alla typer av förmåner.

Koden är i princip strängare än brottsbalkens regler varför den som följt koden ska kunna räkna med att förfarandet är straffritt.

se: http://www.institutetmotmutor.se/skrifter/naringslivskoden/

LADDA NED

PDF

Riktlinjer om egna och närståendes affärer med finansiella instrument och valuta mm 2017-03-28T16:32:50+00:00

Riktlinjer | Fondhandlareföreningen

Riktlinjer om egna och närståendes affärer med finansiella instrument och valuta mm

Syftet med riktlinjerna

Riktlinjerna utgör en gemensam standard för anställda och uppdragstagare i Fondbolagens Förenings medlemsfö­retag. Riktlinjerna är minimiregler som kan göras mer långtgående av respektive företag. I vissa situatio­ner, som arbetsgivaren kan komma att utforma närmare regler om, kan det t o m råda förbud för anställda med känsliga arbetsuppgifter att för egen räkning handla med t ex aktier i ett visst bolag. Riktlinjerna bygger på och kompletterar bestämmelser i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, lagen om han­del med finansiella instrument, och lagen om investeringsfonder med därtill hörande föreskrifter. På vissa punkter går riktlinjerna emellertid längre än lagens och föreskrifternas krav.

 

För fondbolag se riktlinjer som hänvisar till Fondhandlareföreningens regler.

 

 

LADDA NED

PDF

FFFS 2007:16 Föreskrifter om värdepappersrörelse 2017-03-28T16:21:46+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2007:16 Föreskrifter om värdepappersrörelse

Föreskrifterna innehåller regler om hur ett värdepappersinstitut ska organisera sin verksamhet och agera mot en kund. I föreskrifterna utvecklas de principer för ett instituts verksamhet som finns i lagen om värdepappersmarknaden. Föreskrifterna är en följd av att direktivet 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument (Mifid) implementeras i Sverige och innehåller de regler som återfinns i Mifids genomförandedirektiv.

I föreskrifterna anges även hur ett värdepappersinstitut ska hantera intressekonflikter och vad det ska iaktta när det ingår ett uppdragsavtal. Vidare regleras vilken information som institutet ska lämna till en kund respektive hämta in från kunden. Föreskrifterna reglerar också bästa möjliga orderutförande och hantering av kundorder.

LADDA NED

PDF

FFFS 2013:9 Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder 2017-03-28T16:21:22+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2013:9 Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder

Föreskrifterna anpassas till den terminologi som har ändrats i lag och renodlas till att bara gälla för fondbolag som förvaltar värdepappersfonder. De nya föreskrifterna upphäver föreskrifterna om investeringsfonder, FFFS 2008:11, men har i huvudsak samma innehåll som dessa, bortsett från att bestämmelser som specifikt rör specialfonder flyttas till ett särskilt kapitel i föreskrifterna om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Även bestämmelser om förvaltningsbolag och fondföretag med tillstånd enligt 1 kap. 8 § respektive 1 kap. 9 § lagen om investeringsfonder tas bort. Motsvarigheter till dessa bestämmelser införs i föreskrifterna om förvaltare av alternativa investeringsfonder i den omfattning det är aktuellt.

LADDA NED

PDF

EU:s rättsakter – studiekompendium 2017-03-28T15:39:12+00:00

STUDIEKOMPENDIUM

EU:s rättsakter

Material tillhandahållet i studiesyfte.

I huvudsak en genomgång av EU:s rättsakter och institutioner.

LADDA NED

PDF

FFFS 2012:6 om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden 2017-03-28T14:52:32+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2012:6 om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden

Föreskrifterna innehåller ett krav på likviditetstäckningsgrad, som innebär att företag ska ha en buffert av likvida tillgångar som klarar verkliga och simulerade kassautflöden under en stressad period på 30 dagar. Företagen ska också rapportera sin likviditetsrisk till Finansinspektionen.

Syftet med reglerna är att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system där företagen har tillräckliga likvida tillgångar för att klara kortare perioder utan tillgång till marknadsfinansiering. Föreskrifterna gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella företagsgrupper vars balansomslutning per den 30 september föregående år var större än 100 miljarder kronor.

Kravet på att hålla en likviditetsbuffert kompletteras med regler om när bufferten får utnyttjas. Företag får under perioder av likviditetspåverkande stress använda likviditetsbufferten och behöver därmed inte uppfylla kravet.

Reglerna träder i kraft 1 januari 2013. Företag som omfattas av föreskrifterna ska då upphöra att tillämpa 2 kap. 12–14 §§ FFFS 2011:37 om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag

LADDA NED

PDF

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 2017-03-28T14:42:50+00:00

KAPITALTÄCKNING- EU

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013

LADDA NED

PDF

Kapitaltäckningsregler Pm 2015 Swedsec 2017-03-28T14:34:57+00:00

KAPITALTÄCKNING- PM

PM 2015 Swedsec – Om kapitaltäckningskrav, pelare 1,2,3.

Det övergripande syftet med de nya kapitaltäckningsreglerna är att stärka institutens förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Därför har det införts nya krav på instituten att hålla mer kapital av högre kvalitet. Det har även tillkommit nya krav på instituten att hålla extra kapitalbuffertar som kan fungera som stötdämpare vid dåliga tider och minska risken för att problem i den finansiella sektorn sprider sig till resten av ekonomin. Även nya krav på att stärka likviditeten tillkommer.

Se även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/213

LADDA NED

PDF

Företagens interna kapitalutvärdering – att bedöma kapitalbehovet under Basel II 2017-03-28T14:25:13+00:00

BASEL II – RAPPORT

Rapport 2005:8 Företagens interna kapitalutvärdering – att bedöma kapitalbehovet under Basel II

Från och med år 2007 kommer de reformerade s.k. Baselreglerna – även kallat Basel II – att bli gällande i Sverige och övriga EU. Motsvarande regler kommer också att införas i en rad andra utvecklade länder. Dessa regler berör direkt alla kreditinstitut och värdepappersbolag liksom de myndigheter som bedriver tillsyn och övervakning av finansiella företag och marknader. Men också företagens kunder kommer att påverkas mycket konkret – räntesättningen för olika typer av lån och till olika kunder kommer till exempel att påverkas. Alla berörs alltså av de nya reglerna. Redan detta är ett gott skäl att sprida kunskap om det nya regelverket och dess olika beståndsdelar.

Syftet med den här publikationen är att möta en del av det informationsbehov som finns bland i första hand de mindre företagen, men också bland en bredare allmänhet, när det gäller innebörden av Baselregelverket i allmänhet och den interna kapitalutvärderingen i synnerhet. Finansinspektionen välkomnar synpunkter och frågor på materialet.

LADDA NED

PDF

ESMA – Ersättningspolicy och ersättningspraxis (MiFID-direktivet) 2017-03-28T14:57:08+00:00

RIKTLINJER

ESMA – Ersättningspolicy och ersättningspraxis (MiFID-direktivet)

2013-12-20 | Esma Nyheter Marknad

FI börjar nu tillämpa nya riktlinjer om ersättningspolicy och ersättningspraxis enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid).

Riktlinjerna ska säkerställa en konsekvent och förbättrad tillämpning av kraven i Mifid om intressekonflikter och uppförande i samband med ersättning. Riktlinjerna publicerades av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, den 1 oktober i år (Esma/2013/606).

FI:s tillämpning av EU-riktlinjerna

FI har underrättat Esma om att vi avser att tillämpa riktlinjerna i vår tillsyn. Det innebär att värdepappersbolag, kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster, förvaltningsbolag för fondföretag samt AIF-förvaltare som tillhandahåller investeringstjänster i form av individuell portföljförvaltning eller sidotjänster med alla tillgängliga medel ska söka följa riktlinjerna från den 28 januari 2014.

Utgångspunkt för FI:s tillsyn

FI kommer i sin tillsyn att utgå ifrån att värdepappersbolag, kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster, förvaltningsbolag för fondföretag samt AIF-förvaltare som tillhandahåller investeringstjänster i form av individuell portföljförvaltning eller sidotjänster, från och med den 28 januari 2014, anpassar sin verksamhet till riktlinjerna och rekommendationerna.

Riktlinjernas rättsliga status

FI:s uppfattning är att riktlinjer från Esma riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer är att jämställa med svenska allmänna råd (det som sägs om riktlinjer avser även rekommendationer). Förordningen 1095/2010 om inrättandet av Esma innebär att behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer direkt på grund av förordningen med alla tillgängliga medel ska söka följa dessa riktlinjer. Eftersom förordningen har direkt verkan kommer FI inte att utfärda några egna allmänna råd, men när FI bedömer att det behövs kan riktlinjer komma att omarbetas till bindande regler i form av föreskrifter. FI:s syn på riktlinjer innebär att om FI begär det måste ett företag vara berett att förklara hur det anser sig uppfylla ett krav i en författning. När ett företag inte följer en riktlinje och inte heller handlar på något annat sätt som leder till att kraven i bakomliggande bestämmelser uppfylls, kan FI ingripa mot företaget.

LADDA NED

PDF

FFFS 2011:1 om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning 2017-03-28T14:57:14+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2011:1 om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning

Finansinspektionen har beslutat om nya föreskrifter som syftar till att förbättra företagens hantering av risker i sina ersättningssystem. Genom reglerna genomförs de ändringar i EU:s kreditinstitutsdirektiv som handlar om ersättningspolicyer och hur de ska tillämpas. De nya reglerna ställer generella krav på företagens ersättningspolicyer och rörliga ersättningar.

Föreskrifterna innehåller dessutom specifika krav på att företagen ska anpassa sina ersättningssystem till risker, t.ex. regler om resultatbedömning och riskjustering samt uppskjuten rörlig ersättning.

Alla företag ska skjuta upp rörlig ersättning som överstiger 100 000 kronor för anställda som väsentligen kan påverka företagets risknivå. Företag med riskvägda tillgångar över 500 miljarder kronor ska dessutom betala ut en viss del av den rörliga ersättningen till den verkställande ledningen i form av aktier eller andra instrument.

Kraven på offentliggörande av information om ersättningssystem förs över till FFFS 2007:5 om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Fondbolag utan tillstånd till diskretionär portföljförvaltning omfattas inte av dessa föreskrifter utan av FFFS 2011:2.

LADDA NED

PDF

International Professional Practices Framework (IPPF) 2017-03-28T14:57:22+00:00

Intern revision | Oberoende granskning

International Professional Practices Framework (IPPF)

Standards & Guidance — International Professional Practices Framework (IPPF)

The International Professional Practices Framework (IPPF) is the conceptual framework that organizes authoritative guidance promulgated by The IIA. A trustworthy, global, guidance-setting body, The IIA provides internal audit professionals worldwide with authoritative guidance organized in the IPPF as mandatory guidance and recommended guidance. The updated Framework was introduced in July 2015. Take a look at the video to learn more about it and access resources that explain how the Framework was established.

Till sidan

LADDA NED

PDF

FFFS 2014:1 om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut 2017-03-28T14:57:30+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2014:1 om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut

Finansinspektionen inför nya regler om styrning, riskhantering och kontroll för kreditinstitut.

Föreskrifterna omfattar bland annat krav på oberoende kontrollfunktioner, interna regler, rutiner och processer som företagen ska ha för att säkra en god styrning, riskhantering och kontroll.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2014.

LADDA NED

PDF

FFFS 2014:4 om hantering av operativa risker 2017-03-28T14:57:38+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2014:4 om hantering av operativa risker

Föreskrifterna gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag och träder i kraft 1 juni 2014. De reglerar bland annat styrelsens och den verkställande direktörens ansvar, hanteringen av operativa risker i verksamheten, bland annat i fråga om processer, legala risker, personal, säkerhet, process för godkännande samt kontinuitetshantering. Reglerna omfattar även krav på företagens värdepappersrörelse och valutahandel.

LADDA NED

PDF

FFFS 2014:5 om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem 2017-03-28T14:57:56+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2014:5 om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem

Föreskrifterna gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag och omfattar bland annat krav på att företagen ska arbeta strukturerat och metodiskt med informationssäkerhet. De reglerar även styrning och processer för it-verksamheten samt ställer krav på säkerheten för insättningssystem.

LADDA NED

PDF

FFFS 2005:1 om styrning och kontroll av finansiella företag 2017-03-27T22:50:57+00:00

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

FFFS 2005:1 om styrning och kontroll av finansiella företag

Finansinspektionen vill med de allmänna råden verka för en god kultur för styrning och kontroll i finansiella företag. I råden utvecklar FI synen på hur en god intern styrning och kontroll kan uppnås, hur risker bör hanteras och kontrolleras, hur en god regelefterlevnad (compliance) säkerställs samt hur en oberoende granskningsfunktion eller intern revision bör vara organiserad. Råden behandlar också FI:s syn på hur uppdragsavtal (outsourcing) bör hanteras av företagen.

Råden riktar sig till finansiella företag under tillsyn, med undantag för företag som driver fondverksamhet. Författningen ersätter de två allmänna råden om styrning, intern information och intern kontroll inom kredit- och värdepappersinstitut respektive inom försäkringsbolag och understödsföreningar samt FI:s PM 1998-12-18 om utläggning av verksamhet.

LADDA NED

PDF

Pensionstermer 2017-03-18T16:08:37+00:00

SIS

Pensionstermer

Pensionsmyndigheten och Svensk Försäkring har i samarbete med andra aktörer inom pensionsmarknaden tagit fram ordlistan ”Pensionstermer för konsumenter”. Detta arbete har bedrivits inom ramen för Swedish Standard Institut, SIS som utarbetat den svenska standarden för pensionstermer SS 40000:2014, Pensionstermer.

LADDA NED

PDF

Gilla din ekonomi – publikationer 2017-03-18T16:08:37+00:00

GILLA DIN EKONOMI

Kostnadsfri utbildning

Gilla Din Ekonomi är ett nätverk av myndigheter, organisationer och företag som samarbetar om frågor i privatekonomisk folkbildning.

Webbsidan finner du här

PUBLIKATIONER

LADDA NED

LADDA NED

LADDA NED

LADDA NED

LADDA NED

LADDA NED

Swedsec kunskapskrav rådgivare 2017-03-18T16:08:37+00:00

SWEDSEC

Kunskapskrav  – Rådgivare

Kunskapskravens funktion

Kunskapskraven utgör en grundnivå av kunskap som krävs för licensieringstestet för rådgivare. En anställds funktion och roll kan medföra att den anställde behöver fördjupade och/eller ytterligare kunskaper utöver de som omfattas av dessa kunskapskrav. Det är det anslutna företagets ansvar att bedöma vad som är tillräckligt utifrån den anställdes arbetsuppgifter.

EU:s marknadsmissbruksförordning – Mar 2017-03-18T16:08:37+00:00

EU FÖRORDNING

EU:s marknadsmissbruksförordning – Mar

EU:s marknadsmissbruksförordning (Mar) ska börja tillämpas den 3 juli 2016 och gäller direkt utan att reglerna införs i svensk lag. Den kompletteras med ytterligare EU-lagstiftning i form av genomförandeakter och riktlinjer från Esma med närmare detaljer kring Mar, samt ett direktiv om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (Mad 2).

Förordningen kan ses som en uppdaterad och förstärkt version av Marknadsmissbruksdirektivet (Mad) från 2003, vars syfte är att öka investerarnas förtroende och marknadens integritet. Uppdateringen syftar bl.a. till att hålla jämna steg med marknadens och teknikens utveckling, utöka tillsynsmyndigheternas utrednings- och sanktionsbefogenheter samt minska den administrativa bördan för små och medelstora emittenter.

Mar omfattar dels regler om marknadsmissbruk, dvs insiderhandel, marknadsmanipulation och olagligt röjande av insiderinformation, dels regler om verktyg för att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk såsom insiderförteckningar, anmälningar om misstänkta transaktioner, offentliggörande av insiderinformation och transaktioner utförda av personer i ledande ställning.

Mar innehåller nyheter som är direkt kopplade till Mifid 2, regler om som avser OTF-plattformar, tillväxtmarknader för små- och medelstora företag och utsläppsrätter. Dessa regler kommer inte att tillämpas förrän Mifid2 börjar gälla.

 

Källa: http://www.fi.se/sv/marknad/marknadsmissbruk-mar/om-mar-eus-marknadsmissbruksforordning/

LADDA NED

PDF

Näringslivskoden 2017-03-28T16:45:24+00:00

RIKTLINJER FRÅN IMM

IMM | Näringslivskoden

Om Näringslivskoden

Institutet Mot Mutor har sedan sin tillkomst verkat för självreglering som medel att bekämpa korruption i samhället. Näringslivet har på så vis varit pådrivande i kampen mot mutor och övertygat staten om vikten av kraftfull lagstiftning på området.

Koden skapades inom ramen för arbetet med den nya mubrottslagstiftningen och ska ses som ett komplement till lagstiftningen. Koden omfattar alla bokföringsskyldiga företag, inklusive offentligt ägda bolag, och omfattar alla typer av förmåner.

Koden är i princip strängare än brottsbalkens regler varför den som följt koden ska kunna räkna med att förfarandet är straffritt.

se: http://www.institutetmotmutor.se/skrifter/naringslivskoden/

LADDA NED

PDF

EBA – Riktlinjer för ersättningspolicy 2017-03-18T16:08:37+00:00

RIKTLINJER

EBA:s riktlinjer för ersättningspolicy

Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om ersättningspolicy och ersättningspraxis för försäljning och tillhandahållande av bankprodukter och banktjänster till konsumenter.

Den 5 oktober 2016 publicerade Eba riktlinjer om ersättningspolicy och ersättningspraxis (EBA/GL/2016/06) baserade på artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010. Riktlinjerna anger hur företag ska utforma sin ersättningspolicy och ersättningspraxis i samband med erbjudanden av bankprodukter och banktjänster till konsumenter.

Riktlinjernas rättsliga status

FI:s uppfattning är att riktlinjer från Eba riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer är att jämställa med svenska allmänna råd (det som sägs om riktlinjer avser även rekommendationer). Förordning 1093/2010/EU om inrättandet av Eba innebär att behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer direkt på grund av förordningen med alla tillgängliga medel ska söka följa dessa riktlinjer. Eftersom förordningen har direkt verkan kommer FI inte att utfärda några egna allmänna råd men när FI bedömer att det behövs kan riktlinjer komma att omarbetas till bindande regler i form av föreskrifter.

LADDA NED

PDF

FFFS 2004:4 Finansiell rådgivning till konsumenter 2017-03-27T22:52:11+00:00

FFFS 2004:4

FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM FINANSIELL RÅDGIVNING TILL KONSUMENTER.

LADDA NER FÖRESKRIFT: FFFS_2004_4_FRK

TILL FI:s register
Riktlinjer för levnadskostnader 2017-03-18T16:08:37+00:00

RIKTLINJER

Konsumentverkets riktlinjer för levnadskostnader

Konsumentverket beräknar varje år skäliga kostnader för några av hushållens vanligaste utgiftsområden.

Beräkningarna visar vad det kan kosta för olika hushåll att upprätthålla en skälig levnadsstandard för dessa poster. Denna nivå innebär varken existensminimum med utgifter endast för det absolut nödvändigaste eller en överflödskonsumtion, utan en rimlig konsumtionsstandard av de varor och tjänster, som man vanligen behöver för att klara vardagen i dagens samhälle. Kostnaderna täcker både löpande utgifter och visst sparande för att kunna ersätta sällanköpsvaror.

Beräkningarna gäller månadskostnader för följande nio utgiftsposter: Livsmedel Kläder/skor Hygien (personlig) Fritid/lek (inkl. mobiltelefoni) Barn-/ungdomsförsäkring Hemförsäkring Förbrukningsvaror; Hemutrustning (inkl. dator) Media, fast telefoni, Internet m.m. Dessa poster står för omkring en tredjedel av hushållens totala konsumtion. För en tionde post, hushållsel, tar Konsumentverket endast fram förbrukning i kilowatt för olika stora hushåll.

LADDA NED

PDF